– Den här sidan är en annons –

Inom mat och dryck kan begreppet ”konsistens” översättas till munkänsla. Hit räknas de mest uppenbara faktorerna inom mat, såsom krämighet, krispighet och fett. Men även temperatur, om en rätt är varm eller kall, påverkar hur den interagerar med drycken i fråga. Chilihetta räknas också som en konsistens, alltså inte en smak som man skulle kunna tro. Om vi flyttar fokus till dryckernas olika konsistenser talar vi främst om fyllighet, strävhet, temperatur och bubblor. Dessa påverkar varandra, men interagerar även med grundsmakerna.
Fyllig mat + fyllig dryck = balans. Tumregeln är att en fyllig rätt kräver en lika fyllig dryck, medan lättare rätter passar bättre till lättare drycker. Att servera en mustig köttgryta tillsammans med ett lätt vin resulterar oftast i att vinet försvinner i sammanhanget. På samma sätt kommer det det fylliga vinet sannolikt att köra över en lättare sallad.
Strävhet + fett/salt = balans. Strävhet upplevs främst i röda viner, men även i skalmacererade vita viner. Viner med hög strävhet passar bra till rätter som innehåller fett och salt, vilket rundar av de skarpa tanninerna. När det kommer till grundsmaker fungerar salt och syra utmärkt, men undvik rätter med umami, sötma och beska då dessa tre gör munkänslan ännu strävare.
Hetta + sötma = balans. Rätter med chilihetta kan vara svåra att matcha med dryck, men det finns några enkla förhållningssätt. Hettan triggar strävhet och vice versa – röda viner är med andra ord inget bra val. Vad gäller grundsmaker bör både umami och beska undvikas. Sötma är däremot en utmärkt matchning. Vita viner med restsötma eller öl med låg beska passar bra.
Fett + strävhet/syra/beska = balans. Rätter som exempelvis innehåller grädde, smör, friterade komponenter eller krämiga ostar passar bra till sträva viner. Även grundsmakerna syra och beska hjälper till att ”hacka fett”, dvs lätta upp feta rätter. Strävt rött, torrt vitt eller beskt öl gör alla jobbet.
Kolsyra är en spännande komponent vars effekter man kanske inte tänker på så ofta, men faktum är att den kan ha en bärande roll i flera mat- och dryckeskombinationer. Bubblorna lättar upp konsistenser som fett och hetta samt dämpar grundsmakerna sötma och sälta. Generellt är det även en utmärkt smakbärare som lyfter matens alla aromer.
Vilken temperatur rätten respektive drycken har påverkar också helhetsupplevelsen. Generellt passar varma rätter bättre till rumstempererade drycker, medan kalla rätter passar bättre till svala drycker. Tydligast blir det när vi ställer desserter som kall glass och varm smulpaj mot varandra, där glassen passar bäst till en välkyld dryck och pajen till en rumstempererad.